arjunaviṣādayoga - Verse śloka 28, 29, 30, 31
śloka 28, 29, 30, 31
kṛpayā parayāviṣṭo viṣīdannidamabravīt |
arjuna uvāca |
dṛṣṭvemaṃ svajanaṃ kṛṣṇa yuyutsuṃ samupasthitam ||1-28||
sīdanti mama gātrāṇi mukhaṃ ca pariśuṣyati |
vepathuśca śarīre me romaharṣaśca jāyate ||1-29||
gāṇḍīvaṃ sraṃsate hastāttvakcaiva paridahyate |
na ca śaknomyavasthātuṃ bhramatīva ca me manaḥ ||1-30||
nimittāni ca paśyāmi viparītāni keśava |
na ca śreyo'nupaśyāmi hatvā svajanamāhave ||1-31||
Translation
।।1.28 1.29।।Arjuna said: O Krishna! Seeing these kinsmen assembled here desirous of battle, my limbs grow weak, my mouth is drying up, and there is trembling and horripilation in my body. The Gandiva (bow) is slipping from my hand and my skin is burning. My mind seems bewildered, and I am unable to stand. O Keshava! I see only adverse omens, and I foresee no good in slaying my own kinsmen in battle.